Har fått en del frågor om avfuktning i mognadsskåpet. Många undrar om det verkligen fungerar med en avfuktingslampa, skall här försöka visa vad som händer. Man kan ju avfukta på många olika sätt t ex med salter, kondensering, värme och sorptionsavfuktare. Läs mer i detalj här.
Jag har valt värme eller termisk avfukting för det är en enkel teknik som är billig. Principen är den att lokat i skåpet värma upp den kalla luften. Då bär luften fukten och den kondenserar inte på korven, sedan när den varma luften möter den kalla kylskåpselementet så kondenserar fukten och rinner ut på den naturliga avfuktningen i kylskåpet. Fungerar det? Ja, titta på dessa grafer:
Här kan ni se 3 st grafer 1 blå, luftfuktigheten. 1 röd, temperatur. 1 grön, daggpunkt. Nu har jag avfuktaren/grodlampan avstängd. Luftfuktigheten är hög ca 92-93%rh ända fram till höger där börjar den gå upp och ner. Luftfuktigheten är den högra skalan, temp och daggpunkt är den vänstra skalan. skall delförstora så ni ser.
Nu har jag slagit på avfuktaren/grodlampan kl 09:00 börjar således lampan göra sitt. Nu börjar skåpet att lokalt värmas upp, den absoluta fuktigheten ökar och kondenserar på kylskåpetskylelement, den relativa fuktigheten går ner, nu har medelfuktigheten sänkts till ca 82-84%. Enkelt och funktonellt. Nackdelen är att man får en temperaturvariation på ca +- 1°C detta spelar dock ingen roll. Har disskuterat detta med författaren till boken, KORV - Den bästa korven stoppar du själv, Kristofer Franzén. Vi är båda överens om att denna temperaturförändring inte har någon som helst betydelse i korvfermentering, mognad.
Vad jag själv har erfarit är att jag vill ha lite högre fuktighet än litteraturen föreskriver. Det normala är en startfuktighet på ca 85-90% och sedan succesivt sänka till ca 70%rh. Jag behåller den högre fuktigheten lite längre för att slippa torkrim, yttorkning på korven. Denna hårda yta kan göra att det stänger inne all fukt i korven och att den aldrig blir riktigt färdig eller tom skadlig. Nackdelen med högre luftfuktighet är mögelbildning, detta kan torkas bort med vinäger eller ättiklösning. Som allt annat erfarenheten bygger man upp efter hand och var därför noga med att anteckna alla dina data för ett kan jag garantera du kommer aldrig ihåg i efterhand, inte jag i varje fall.
Ni får testa själva.
Jag har valt värme eller termisk avfukting för det är en enkel teknik som är billig. Principen är den att lokat i skåpet värma upp den kalla luften. Då bär luften fukten och den kondenserar inte på korven, sedan när den varma luften möter den kalla kylskåpselementet så kondenserar fukten och rinner ut på den naturliga avfuktningen i kylskåpet. Fungerar det? Ja, titta på dessa grafer:
Här kan ni se 3 st grafer 1 blå, luftfuktigheten. 1 röd, temperatur. 1 grön, daggpunkt. Nu har jag avfuktaren/grodlampan avstängd. Luftfuktigheten är hög ca 92-93%rh ända fram till höger där börjar den gå upp och ner. Luftfuktigheten är den högra skalan, temp och daggpunkt är den vänstra skalan. skall delförstora så ni ser.
Nu har jag slagit på avfuktaren/grodlampan kl 09:00 börjar således lampan göra sitt. Nu börjar skåpet att lokalt värmas upp, den absoluta fuktigheten ökar och kondenserar på kylskåpetskylelement, den relativa fuktigheten går ner, nu har medelfuktigheten sänkts till ca 82-84%. Enkelt och funktonellt. Nackdelen är att man får en temperaturvariation på ca +- 1°C detta spelar dock ingen roll. Har disskuterat detta med författaren till boken, KORV - Den bästa korven stoppar du själv, Kristofer Franzén. Vi är båda överens om att denna temperaturförändring inte har någon som helst betydelse i korvfermentering, mognad.
Vad jag själv har erfarit är att jag vill ha lite högre fuktighet än litteraturen föreskriver. Det normala är en startfuktighet på ca 85-90% och sedan succesivt sänka till ca 70%rh. Jag behåller den högre fuktigheten lite längre för att slippa torkrim, yttorkning på korven. Denna hårda yta kan göra att det stänger inne all fukt i korven och att den aldrig blir riktigt färdig eller tom skadlig. Nackdelen med högre luftfuktighet är mögelbildning, detta kan torkas bort med vinäger eller ättiklösning. Som allt annat erfarenheten bygger man upp efter hand och var därför noga med att anteckna alla dina data för ett kan jag garantera du kommer aldrig ihåg i efterhand, inte jag i varje fall.
Ni får testa själva.
tack för bra info!
SvaraRaderaMed vänlig hälsning
Fredrik
Det var så lite så, fråga på bara roligt
SvaraRaderaJag vill påpeka att det finns de som hävdar att den relativa luftfuktigheten i eftermognadsfasen bör pendla mellan 70% och 80%. Inte minst italienarna tycks använda den metoden.
SvaraRaderaJag vill också påpeka att mögelbildning bara i undantagsfall är en oönskad företeelse. Om det är ett bra mögel så bidrar det till mognadssmakerna (liksom hos en mögelost) och dessutom till att utjämna luftfuktigheten kring salamins yta samt förhindra att andra onda bakterier bosätter sig där.
SvaraRaderaTjena
SvaraRaderaMitt första inlägg här!
Mycket imponerad av ditt bygge och går själv i tankar att modifiera min ölbryggningskyl med även fuktkontroll.
Jag hänger inte med din lösning av avfuktning. Du säger att den absoluta fukten ökar när värmelampan är igång. Jag är helt med dig i de fysikaliska resonomangen att varmare luft bär mer luft men jag skulle säga att den relativa fuktigheten sänks med en temperaturhöjning och den absoluta fukthalten är konstant. Rör vi oss inte linjärt i mollierdiagrammet med egentligen bara ökad entalpi? När sen lampan släcks borde vi väl återgå till inställd temp och samma RH? Daggpunkten ändras inte av ren temperaturhöjning enl. mina fysikaliska kunskaper. Vart kommer det absoluta fukttillskottet ifrån som sedermera faller ut på kylelementet? Är det korven som släpper fukten månntro? Jag ser ju din fina graf att det fungerar med sänkt RH men vill få hela teoretiska bilden klar (är mest irriterad på mig själv som inte fattar det hela :)
tack på förhand!